Läsfixare från En läsande klass

 

Här kommer en sammanfattning av mitt sätt att introducera läsfixarna i min åk 2. 

Under förra läsåret, när min klass gick i ettan, jobbade vi lite löst med läsfixarna kopplade till ABC-klubbens böcker. Dessa läsfixare använde vi för att diskutera under tiden vi läste högläsningsböcker.

Nu inför detta läsåret så började jag titta mer på ”En läsande klass” och det materialet som finns tillgänglig på deras hemsida. Detta material fastnade jag mer för och jag bestämde mig för att byta ut de förra läsfixarna mot En läsande klass-läsfixare. De är snarlika, men det finns en läsfixare till i En läsande klass. Plus att jag kände att de rent estetiskt passade min elevgrupp bättre, lite tuffare.

Detta bestämde jag i somras och hade då lite tid att fixa med mina läsläxor inför åk 2, jag hade redan gjort läsläxor, med ABC-klubbens läsfixare sedan tidigare. Så denna gång bytte jag ut läsfixarbilderna och uppdaterade uppgifterna lite. Jag hade också tid att införskaffa mig prylar som kunde kopplas till vardera läsfixare. En spåkula, ett förstoringsglas, en mikrofon, en pensel och en cowboy-hatt. 

Inför att vi skulle börja jobba med läsläxan så ville jag introducera de nya läsfixarna på ett spännande sätt. Jag introducerade Läsfixaren Spågumman först. Denna var de ju bekant med sedan innan, Spågumman Julia finns ju med i ABC-klubbens läsfixare.

Jag började lektionen med att be eleverna sätta sig i en ring. Jag höll fram bilden av Spågumman och frågade om de kände igen den. Det gjorde samtliga. Jag höll upp en bok som vi skulle börja läsa (tror det var Diamantjakten, men mitt minne sviker mig lite här). Sedan plockade jag fram en glaskula, som jag köpt på Hemtex för 6 månader sedan. Jag sa att detta fick representera spågummans magiska kula och alla elever fick sedan hålla i kulan och berätta vad de trodde boken skulle handla om. Så var Spågumman introducerad! Jag placerade bilden av Spågumman och kulan på en bokhylla i klassrummet. Eleverna får ta fram och hålla i den om de vill.

 

 

 

 

Nästa läsfixare på tur var Detektiven. Detta på grund av att den läsfixaren var med i nästkommande läxa. När jag skulle introducera detta så valde jag att skriva upp en massa ord på tavlan, (lika många ord som antal elever). Jag skrev upp både enkla och lite svårare ord. Jag förklarade att Detektiven hjälper oss att ta reda på vad svåra ord betyder, samt att den hjälper oss när vi inte riktigt förstår vad texten handlar om. Eleverna fick sedan komma fram en och en och välja ett ord på tavlan och sedan förklara för resten av klassen vad ordet betydde. När de kom fram till tavlan fick de hålla i ett förstoringsglas. Förstoringsglaset är ju det verktyg som Detektiven har.

 

 

 

 

I läsläxan skulle eleverna välja ut tre svåra ord och skriva upp. När jag sedan samlade in läxorna så skrev jag upp alla de svåra orden eleverna hade valt ut. Till dessa ord skrev jag även förklaringar, där jag försökte förklara vad ordet betydde (Inte helt lätt alla gånger!). Dagen efter fick eleverna lappar med de olika orden och lappar med förklaringarna. De fick sedan sitta 3 och 3 och försöka lista ut vilka ord som hörde till vilka förklaringar. Alla hann inte bli klara med denna uppgift, men jag fick bryta deras arbete och så gick vi igenom allt på tavlan.

 

 

 

 

Nästa vecka var en av uppgifterna i läxan densamma. Men samtidigt i arbetsboken till Diamantjakten så gick de igenom synonymer. Så då gjorde jag om uppgiften något. Till elevernas utvalda ord så skrev jag ner synonymer. Då fick de försöka para ihop orden med rätt synonym. Det var riktigt roligt! Rektorn kom in i slutet av lektionen och då testade vi hans kunskaper om synonymer. Eleverna tyckte det var riktigt roligt!

 

 

 
 

 

Reportern var näst på tur och det var nog den svåraste att introducera tycker jag. Jag berättade att reportern ställer frågor till texten och till oss läsare. Jag hade med mig en leksaksmikrofon till Reportern. Jag berättade att Reportern kollar av så att vi har förstått det vi har läst. Under ett högläsningspass så stannade jag upp oftare än vanligt och ställde frågor till eleverna. Jag frågade vem som sagt vad, vem tyckte så, varför tror ni att hen blev arg, har ni blivit arga någon gång osv. Denna läsfixar introduktion är den jag är minst nöjd med och den jag känner att jag skulle behöva bättra på!

När jag skulle introducera Konstnären så hade jag släckt ner i klassrummet. Eleverna fick smyga till sina platser och väl där blunda och bara lyssna. Jag berättade något i stil med: ”Tänk dig att du är på en strand. Du har havet på ena sidan om dig, och på andra sidan är det en skog. Sanden känns skön runt dina fötter och du går längs med stranden. Du doppar tårna i vattnet. Du går sedan vidare bort från vattnet och stranden. Du går in mot skogen. Det är varmt och klibbigt i luften. Du hör en massa olika ljud.”

Jag frågade sedan eleverna: Vilka såg framför sig en sandstrand? Vilka såg en stenig strand? Vilken färg hade stranden? Vilken färg hade vattnet? Hur kändes vattnet? Hur såg er skog ut? Vad var det för typ av träd? Vad var det för ljud du hörde?

Eleverna fick räcka upp handen och berätta. Någon hade en kritvit strand i huvudet. Med klarblått vatten och sandslott på stranden.

Någon såg en skog fylld med vackra blommor i olika färger.

Någon såg framför sig en massa insekter som surrade i skogen.

Det blev en väldigt fin stund tillsammans.Vi samtalade om att Konstnären hjälper oss att måla inre bilder i huvudet när vi läser eller lyssnar på en text. 

Sist ut var Cowboyen. Vi hade precis läst ut vår högläsningsbok ”Drakens håla” och tillsammans så skulle vi sammanfatta den på tavlan. Jag bad eleverna berätta för mig vad boken handlade om. Jag skrev upp och försökte visa hur man lägger upp en sammanfattning. Vi fick med bokens titel, karaktärerna och en del av handlingen, utan att berätta hur den slutade.

 

 

 
 

 

Eleverna fick sedan i par läsa olika böcker som jag hade valt ut. De skulle läsa och sedan sammanfatta vad boken hade handlat om. De fick skriva ner sammanfattningen och rita en bild till.

Cowboyen har ju både en hatt och ett lasso. Men jag valde att bara köra på hatten. Kändes onödigt att ha lasso i klassrummet!

 

 

 
 

 

Till vårt föräldramöte fick eleverna arbeta i grupp. De fick en läsfixare/grupp. Jag gav de instruktionen att skriva ett kort manus om vad läsfixaren används till och hur man kan använda den när man läser. De fick arbeta tillsammans under två lektioner och sedan filmade vi, en grupp i taget.

 

 

 

 
 

 

Arbetsplatser i klassrummet

Denna termin fick jag ett nytt klassrum. Klassrummet är väldigt rymligt men tyvärr utan något tillhörande grupprum. Därför kände jag att jag behövde fixa arbetsplatser runt om i klassrummet så att man kan få välja var man ska sitta under tiden man jobbar (ej under genomgångar).
 
Under början av åk 1 så var jag väldigt tydlig med reglerna gällande var man satt och arbetade, alla satt på sina egna platser. Detta för att sätta regler och rutiner för eleverna. Och jag upplever att det skapade ett lugn. Under senare delen av vårteminen försökte jag skapa olika "arbetsplaster" i och runt klassrummet. 
 
Men under detta läsår ville jag få eleverna att själva fundera på var och hur de lär sig som bäst. Med åldern kommer frihet (men även ansvar). 
 
Jag bestämde mig för att skapa flera olika "arbetsplatser" i klassrummet. Jag förklarade för eleverna varför jag gjorde så i klassrummet och vi kom överrens om reglerna, dvs. om man inte sköter sig där man sitter får man gå tillbaka till sin vanliga plats. 
 
När de nu började åk 2 så visste samtliga elever vilka regler som gäller. Det är en befriande känsla för både mig och eleverna att känna att vi får ett lugnt och tryggt klimat i klassrummet utan så mycket tjat och gnat. 
Såklart att jag även behöver påminna eleverna ibland, men inte alls i samma utsträckning som tidgare. 
 
Klassrummets nya arbetsblatser har fått namn som olika träd. Så eleverna kan säga "Idag vill jag sitta vid lönnen" osv. På detta sättet lär sig eleverna både trädens namn samt känna igen trädets löv. 
 Björken, då sitter man nära tavlan och med en ljuddämpande skärm intill sig. 
Eken, då får man sitta vid "höga bordet". 
 
 
 
 
Rönnen är vid soffan, där får man sitta när man ska läsa eller skriva på Ipaden. Men inte när man ska skriva texter för hand. 
 
Lönnen är golvet. Vissa av mina elever vill gärna ligga på golvet när de skriver eller räknar i matteboken. 
Jag har även en arbetsplats till som heter "aspen". Det är ett mindre bord där man kan sitta själv. 
 
Detta är något jag har möjlighet att göra i och med att jag har ett stort klassrum. Jag förstår att det inte är möjligt på alla skolor eller i alla klassrum. 

Julkalender åk 1

I tidigare blogginlägg har jag berättat om att jag använt mig av Cirkelmodellen vid skrivandet av faktatexter. 
Detta började jag med vid jul i åk 1. Jag integrerade det med min julkalender. Varje skoldag (13 dagar) i december så fick eleverna ta ett kuvert med information om ett djur. Eleverna fick försöka läsa texten med stöd från mig och tillsammans så skapade vi faktatexter om djuret vi läst om den dagen. Texterna var uppstrukturerade med olika kategorier. 
 
 
Här är de kategorierna vi utgick ifrån när klassen tillsammans skulle skriva texter! 
 Så här kunde det då se ut! 
Jag hittade en bild på en tapet som jag använde mig av som bakgrund. Jag la in rutor som representerade dagarna i julkalendern. Jag skrev ut den i svartvit, en i A3 som jag färgla, och varsin till eleverna i A4. Eleverna fick färglägga sina egna kalendrar och för varje dag fick de rita in djuren. Vi använde oss av steg för steg bilder som finns att hitta på nätet! 
I varje kuvert med faktatexten så fanns även en bild och eleverna fick klistra på på vår stora kalender. 
Kuverten hängde på en dörr. 
 Försmak på faktatexterna! 
Alla texter finns att hitta på min facebooksida, sök på: Karins klassrumsblogg